Min politik

Jag är med i politiken för att jag vill se ett mera välmående, hållbart och jämställt samhälle där varje individ känner sig värdefull, delaktig och trygg. Jag vill vara med och arbeta ihärdigt för ett välmående, välfungerande och jämställt välfärdsområde där invånarna trivs och mår bra och där rätt service ges i rätt tid på både svenska och finska, det på skäligt avstånd. Viktiga ledord för mig är välmående, jämställdhet, jämlikhet, trygghet, delaktighet och rättvisa.

För tillfället förbereder sig Finland för det första välfärdsområdesvalet som hålls den 23 januari 2022. Det föreståendet valet är oerhört viktigt. Reformen av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet påverkar oss alla. Välfärdsområdena kommer att ansvara för bland annat primärvården, mödra- och barnrådgivning, hemvården, mentalvårds- och missbrukartjänster, barnskyddet och funktionshinderservicen.

Då tidtabellen är rätt stram och det ekonomiska trycket stort är det av yttersta vikt att vi ser till att reformen förverkligas på bästa möjliga vis. Bland annat blir den svenskspråkiga servicen bättre om vi arbetar in det i strukturen från början.

Det här vill jag arbeta för i välfärdsområdesfullmäktige:

  • I Västra Nylands välfärdsområde ska det garanteras vård och omsorg på svenska och finska.
  • Alla har rätt till kvalitativ närservice.
  • De mindre sjukhusen ska utvecklas. I Västra Nylands välfärdsområdes uppgift att stödja utvecklingen av de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna i hela landet ska Raseborgs sjukhus ha viktig roll.
  • Tröskeln att söka hjälp ska vara låg. Alla ska veta vart de ska kan vända sig och få hjälp inom skälig tid.
  • Varje graviditet och förlossning ska vara och upplevas trygg av föderskan och familjen.  
  • Psykisk ohälsa måste tas på allvar, man ska få hjälp snabbt och förebyggande arbete ska göras.
  • Det förebyggande arbetet mot våld mot kvinnor ska vara långsiktigt och systematiskt. För den som blivit utsatta för våld ska det finnas tillräckliga stödtjänster.
  • Snabba och kvalitativa räddningstjänster ska tryggas i hela området.
  • Det ska utvecklas digitala tjänster och mobila lösningar ska tillämpas.
  • Det ska föras en god personalpolitik, satsas på välbefinnande på arbetsplatsen samt organiseringen av arbetet.
  • Verksamheten i välfärdsområde ska stå på ekonomiskt hållbar grund.
  • Ett jämställdhetsperspektiv och barnkonsekvensanalys ska systematiskt integreras i beslutsfattandet och i verksamheten.

Här följer ännu lite mera ingående kring några av de teman som står mig nära;

Psykisk ohälsa måste högt på agendan i de nya välfärdsområdena!

Välmående är viktigt såväl för den enskilda individens livskvalitet som för samhällsekonomin. Förutom att psykisk ohälsa är tungt för den enskilda individen och även dennes anhöriga kostar utanförskap, sjukfrånvaro och sjukpensioneringar årligen samhället och arbetsgivarna miljarder euro. År 2020 utgjorde sjukpensionernas andel 8 procent av pensionsutgifterna och positivt är att sedan år 2010 har sjukpensionstagarnas antal sjunkit med över 25 procent.

Av samtliga sjukpensionstagare år 2020 var 53 procent sjukpensionerade till följd av psykisk ohälsa. Bland dessa var den vanligaste orsaken depression, 4000 personer nypensionerades till följd av depression år 2020. År 2007 var antalet som högst, 4500 personer, och fram till år 2016 har riktningen varit rätt då det kommer till nypensinerade för depression. Men år 2017 har antalet börjat stiga för att år 2020 vända en aning nedåt. Vi måste se till att det är riktningen och vi måste ta psykisk ohälsa på allvar, inte minst till följd av coronapandemin och dess negativa effekter!

Vi måste förebygga och vårda psykisk ohälsa bland såväl barn, unga som äldre, och behovet har vuxit under coronapandemin. Enkäten Hälsa i skolan 2021 visar på att en stor del av barn och unga är nöjda med sina liv. Samtidigt har ändå känslan av ensamhet blivit vanligare och hela 30 % av flickorna uppgav att de hade måttlig eller svår ångest, bland pojkarna var motsvarande siffra 8 %.

  • Resurser måste garanteras för att individen ska få den vård hen är i behov av
  • Vård ska ges på nära avstånd, och det på svenska och finska.
  • Tröskeln att söka hjälp ska vara låg, man ska veta vart man kan vända sig.
  • Hjälp ska fås inom skälig tid.
  • Det är viktigt att skolkuratorer och psykologer även framöver är närvarande i skolorna.
  • Kuratorer och psykologer ska högst ansvara för 500 elever.
  • Digitala tjänster utvecklas.
  • Vid hälsocentralerna behöver resurserna för att motarbeta psykisk ohälsa stärkas.
  • De negativa effekterna av av coronapandemin måste hanteras.

De mindre sjukhusen ska utvecklas, inte avvecklas!

I välfärdsområdet Västra Nyland finns tre sjukhus; Raseborgs sjukhus, Lojo sjukhus och Jorv sjukhus. De här tre sjukhusen är alla viktiga och det är viktiga att samtliga utvecklas. Jag är ännu mycket besviken över att HUS-styrelse år 2020 slopade samjouren vid Raseborgs sjukhus. Arbetsgruppens rapport och kommuners utlåtanden var för bevarande av samjouren och som första undertecknare av uppropet för bevarande av samjouren lämnade jag över det med över 10 000 personers underskrift, för mig är det oförståeligt att man kan förbise detta.

Nu måste ändå fokus ligga framåt och det står alldeles klart att en fungerande tvåspråkig enhet ska utvecklas. Västra Nylands välfärdsområde har i enlighet med lag i uppgift att stödja utvecklingen av de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna i hela landet, även i det arbetet är inte minst Raseborgs sjukhus av viktig betydelse.

När det kommer till Lojo sjukhus har det tidvis varit fråga om antalet förlossningar är tillräckliga, och för tillfället torde det inte finnas något hot mot förlossningsavdelningen då antalet förlossningar överskrider 1000. Idag finns det inskrivet i förordning att antalet förlossningar ska vara ca 1000 stycken per år. Vi måste se till att familjer inte riskerar bollas fram och tillbaka då enskilda stora förlossningsavdelningar är fulla. Det måste finnas tillräckligt plats för alla, trygga förlossningar måste kunna garanteras, en kvinna ska inte behöva oroa sig för att föda sitt barn längs med vägen eller i en ambulans till följd av att avståndet till närmaste BB är långt.

  • Varje förlossning ska upplevas trygg av föderskan och den nya familjen
  • De mindre sjukhusen ska utvecklas
  • Närsjukhusen ska ha en viktig roll och olika specialansvar
  • De mindre sjukhusen ska ha rätt att utföra dagkirurgiska operationer
  • Samarbetet mellan välfärdsomreådet och HUS måste vara gott

Alla har rätt till ett liv i trygghet, till ett liv fritt från våld!

Det här är någonting som tyvärr inte uppfylls i Finland. Våld mot kvinnor är ett av de största människorättsproblemen i vårt land. I Finland har över 30 procent av alla kvinnor över 15 år som har varit i ett förhållande blivit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld av en nuvarande eller före detta partner.

Kriser har en tendens att försämra samhällsproblem, och det gäller tyvärr även för coronapandemin. Det här bekräftas bland annat av EU-kommissionens första rapport som följer upp EU:s jämställdhetsstrategi. Coronapandemin är en stor utmaning för jämställdheten och pandemin har förvärrat befintliga ojämlikheter mellan kvinnor och män på nästan alla livsområden i EU-länderna. I Finland har till exempel hemutryckningarna ökat under pandemitiden.

År 2020 uppgick antalet offer för våld i familjen och våld i nära relationer till 10 800 i Finland. I de fall där offret var en vuxen skedde hälften av våldsbrotten i samboförhållanden eller inom äktenskapet. Av de vuxna offren var drygt 75 procent kvinnor. Trots att våld med dödlig utgång i förhållanden minskat dödade en nuvarande eller tidigare manlig partner sammanlagt 149 kvinnor under 2010-talet.

Delat ansvar får inte bli ingens ansvar utan det är alldeles centralt att våldet förebyggas och bekämpas på alla nivåer i samhället, året om!

  •  I välfärdsområdena måste fungerande strukturer för det våldsförebyggande arbetet byggas upp. Det behöver utvecklas ett långsiktigt och systematiskt våldsförebyggande arbete för att stoppa det könsbaserade våldet mot kvinnor och våld inom familjen.
  • Det ska finnas tillräckliga stödtjänster för personer som är utsatta för våld eller hot om våld. Tjänsterna ska vara lättillgängliga och fås med låg tröskel.
  • Välfärdsområdena ska stöda och samarbeta med organisationer inom tredje sektorn som arbetar med jämställdhet och våldsförebyggande arbete samt organisationer som hjälper människohandelsoffer.