🟠🟠🟠 Orange the World 🟠🟠🟠
Det finns frågor jag alltid kommer att lyfta, och till dem hör våld mot kvinnor och att alla har rätt till ett liv fritt från våld och trakasserier!
Här ur dagens tal på partifullmäktige;
Alla har rätt till trygghet. Ingen ska behöva känna rädsla i det offentliga rummet, det egna hemmet eller på nätet. Att det finns en färsk undersökning som visar att nästan alla kvinnor i Finland har upplevt sexuellt ofredande talar sitt tydliga språk om att vi måste bryta kvinnofientliga attityder och skapa ett tryggt samhälle för alla. Idag 25.11 uppmärksammas den internationella dagen mot våld mot kvinnor. Sexuella och könsrelaterade trakasserier, våld och hot om våld är vanligt förekommande i flickors och kvinnors liv.
Våld mot kvinnor hör till Finlands största människorättsutmaningar. Arbetet för en trygg vardag för flickor och kvinnor måste göras varje dag, på alla nivåer, och i arbetwt behövs också männen! Det behövs ett aktivt, målmedvetet arbete. Under förra perioden vidtogs flera viktiga åtgärder, och det måste fortsätta nu. Bland annat behöver kompetensen hos våra myndigheter stärkas, tillräckliga resurser allokeras så att det finns rätt hjälp att få i rätt tid, medlingsmöjligheter i våld i nära relationer behöver slopas och vi måste även bli bättre på att identifiera psykiskt våld, vi behöver kriminalisera tvingande kontroll.
Våld ska alltid fördömas, och vi får inte vända bort blicken , utan ska göra allting för att inte ett enda människoliv slocknar i förtid, för att alla får leva ett liv i trygghet.
Det finns frågor jag alltid kommer att lyfta, och till dem hör våld mot kvinnor och att alla har rätt till ett liv fritt från våld och trakasserier!
Här ur dagens tal på partifullmäktige;
Alla har rätt till trygghet. Ingen ska behöva känna rädsla i det offentliga rummet, det egna hemmet eller på nätet. Att det finns en färsk undersökning som visar att nästan alla kvinnor i Finland har upplevt sexuellt ofredande talar sitt tydliga språk om att vi måste bryta kvinnofientliga attityder och skapa ett tryggt samhälle för alla. Idag 25.11 uppmärksammas den internationella dagen mot våld mot kvinnor. Sexuella och könsrelaterade trakasserier, våld och hot om våld är vanligt förekommande i flickors och kvinnors liv.
Våld mot kvinnor hör till Finlands största människorättsutmaningar. Arbetet för en trygg vardag för flickor och kvinnor måste göras varje dag, på alla nivåer, och i arbetwt behövs också männen! Det behövs ett aktivt, målmedvetet arbete. Under förra perioden vidtogs flera viktiga åtgärder, och det måste fortsätta nu. Bland annat behöver kompetensen hos våra myndigheter stärkas, tillräckliga resurser allokeras så att det finns rätt hjälp att få i rätt tid, medlingsmöjligheter i våld i nära relationer behöver slopas och vi måste även bli bättre på att identifiera psykiskt våld, vi behöver kriminalisera tvingande kontroll.
Våld ska alltid fördömas, och vi får inte vända bort blicken , utan ska göra allting för att inte ett enda människoliv slocknar i förtid, för att alla får leva ett liv i trygghet.
Till de vuxnas skyldighet hör att alltid ta barnets bäst i beaktande och förverkliga barnets rättigheter. Alla barn har rätt till trygghet och att må bra, rätt till lek, utbildning och vila, rätt till att få vara sig själv. Inget barn får utnyttjas, diskrimineras eller utsättas för våld,
Idag inleds Veckan för barnets rättigheter och Barnkonventionens dag är idag 20 november, vi påminns om FN:s konvention om barnets rättigheter.
Vi måste vidta konkreta åtgärder för att barnets rättigheter ska efterlevas, ett arbete som måste göras på alla nivåer!
Idag tänker jag i synnerhet på alla de barn som dödas och såras i krig. Barnets rättigheter försvinner inte i krig! Finland, EU och det Internationella samfundet måste göra allt för att civila skyddas och internationell humanitär rätt efterlevs!
Idag inleds Veckan för barnets rättigheter och Barnkonventionens dag är idag 20 november, vi påminns om FN:s konvention om barnets rättigheter.
Vi måste vidta konkreta åtgärder för att barnets rättigheter ska efterlevas, ett arbete som måste göras på alla nivåer!
Idag tänker jag i synnerhet på alla de barn som dödas och såras i krig. Barnets rättigheter försvinner inte i krig! Finland, EU och det Internationella samfundet måste göra allt för att civila skyddas och internationell humanitär rätt efterlevs!
Igår firade vi Svenska dagen. Vi ska vara stolta över våra nationalspråk - svenska och finska!
För att vi i praktiken kunna leva på svenska behöver målmedvetet arbete göras. Som nyvald ordförande i nationalsprånsnämnden i Västra Nylands välfärdsområde är det här mycket aktuellt.
På förra fullmäktigemöte godkände vi servicestragegin och jag valde att lyfta fram följande nedanstående punkter;
➡️Vi behöver tillsammans se till att bygga en hållbar framtid för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi.
➡️Vi ordnar den service som är så oerhört viktig för våra invånare. Alla har rätt till god vård och omsorg, till att känna sig trygga och veta att man får den hjälp man behöver i tid. Det här oberoende faktorer som vilket språk man talar och var man bor.
➡️I nationalspråksnämnden har vi fäst vikt vid att arbetet för likvärdiga tjänster på våra nationalspråk behöver fortsätta. Vårt välfärdsområde ska fungera tvåspråkigt i praktiken. Det betyder bland annat att man ska garanteras likvärdig service på våra nationalspråk och att t.ex. information och dokument ska utkomma samtidigt på åtminstone svenska och finska. Det betyder också att vi ska vara en attraktiv arbetsgivare och verksamhetskulturen ska vara sådan som främjar en levande tvåspråkighet.
➡️Det är mycket viktigt att det i servicestrategin skrivs att vi t.ex. stärker personalens kunskaper i svenska och den tvåspråkiga organisationskulturen och att vi ser till att våra anställda har tillräckliga kunskaper i finska och svenska.
➡️Nu är det viktigt att vi arbetar tillsammans. Tillsammans för att stärka lågtröskeltjänster och bashälsovården, för att förkorta vårdköerna och vara en attraktiv arbetsgivare. Vi behöver nyttja digitala och mobila tjänster - tillämpa nya verksamhetsmodeller. Våga förnya men inte göra förhastade beslut.
För att vi i praktiken kunna leva på svenska behöver målmedvetet arbete göras. Som nyvald ordförande i nationalsprånsnämnden i Västra Nylands välfärdsområde är det här mycket aktuellt.
På förra fullmäktigemöte godkände vi servicestragegin och jag valde att lyfta fram följande nedanstående punkter;
➡️Vi behöver tillsammans se till att bygga en hållbar framtid för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi.
➡️Vi ordnar den service som är så oerhört viktig för våra invånare. Alla har rätt till god vård och omsorg, till att känna sig trygga och veta att man får den hjälp man behöver i tid. Det här oberoende faktorer som vilket språk man talar och var man bor.
➡️I nationalspråksnämnden har vi fäst vikt vid att arbetet för likvärdiga tjänster på våra nationalspråk behöver fortsätta. Vårt välfärdsområde ska fungera tvåspråkigt i praktiken. Det betyder bland annat att man ska garanteras likvärdig service på våra nationalspråk och att t.ex. information och dokument ska utkomma samtidigt på åtminstone svenska och finska. Det betyder också att vi ska vara en attraktiv arbetsgivare och verksamhetskulturen ska vara sådan som främjar en levande tvåspråkighet.
➡️Det är mycket viktigt att det i servicestrategin skrivs att vi t.ex. stärker personalens kunskaper i svenska och den tvåspråkiga organisationskulturen och att vi ser till att våra anställda har tillräckliga kunskaper i finska och svenska.
➡️Nu är det viktigt att vi arbetar tillsammans. Tillsammans för att stärka lågtröskeltjänster och bashälsovården, för att förkorta vårdköerna och vara en attraktiv arbetsgivare. Vi behöver nyttja digitala och mobila tjänster - tillämpa nya verksamhetsmodeller. Våga förnya men inte göra förhastade beslut.
Vi vägrar vänta till år 2100!
Vi kräver lönejämställdhet!Lönegapet mellan kvinnor och män minskar i alltför långsam takt på den finländska arbetsmarknaden. Idag 4.11 är kvinnornas lönedag. Det här betyder att kvinnorna arbetar gratis resten av året jämfört med männen.
Med nuvarande takt får kvinnorna samma lön som männen i Finland år 2100. Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 15,7 % i år, vilket är exakt den samma som förra året. I årslönen innebär detta en löneskillnad på cirka 8275 euro.
Vi i Svenska Kvinnoförbundet efterlyser flera och effektivare åtgärder av regeringen för att minska löneskillnaden. Det behövs bland annat en större lönetransparens på arbetsmarknaden, samt fler åtgärder för att komma åt segregeringen på arbetsmarknaden i kvinno- och mansdominerade branscher.
I beslut är det viktigt att könkonsekvenserna beaktas. Den kvinnodominerade offentliga sektorn ska bland annat ha möjlighet att förhandla om sina egna löner och arbetsvillkor. Om vi låter den mansdominerade exportbranschen sätta agendan för de kvinnodominerade branscherna gräver vi en lönegrop åt kvinnorna i exempelvis undervisnings- och vårdbranscherna.
Svenska Kvinnoförbundet
Vi kräver lönejämställdhet!Lönegapet mellan kvinnor och män minskar i alltför långsam takt på den finländska arbetsmarknaden. Idag 4.11 är kvinnornas lönedag. Det här betyder att kvinnorna arbetar gratis resten av året jämfört med männen.
Med nuvarande takt får kvinnorna samma lön som männen i Finland år 2100. Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 15,7 % i år, vilket är exakt den samma som förra året. I årslönen innebär detta en löneskillnad på cirka 8275 euro.
Vi i Svenska Kvinnoförbundet efterlyser flera och effektivare åtgärder av regeringen för att minska löneskillnaden. Det behövs bland annat en större lönetransparens på arbetsmarknaden, samt fler åtgärder för att komma åt segregeringen på arbetsmarknaden i kvinno- och mansdominerade branscher.
I beslut är det viktigt att könkonsekvenserna beaktas. Den kvinnodominerade offentliga sektorn ska bland annat ha möjlighet att förhandla om sina egna löner och arbetsvillkor. Om vi låter den mansdominerade exportbranschen sätta agendan för de kvinnodominerade branscherna gräver vi en lönegrop åt kvinnorna i exempelvis undervisnings- och vårdbranscherna.
Svenska Kvinnoförbundet
Bilder från Oslo 🇳🇴
Veckan inleddes i Oslo tillsammans med Anna-Maja Henriksson , som är minister för nordiskt samarbete. Nordiska rådets 75. session med temat Ett tryggt, grönt och ungt Norden hölls och det var mycket givande att vara med och lyssna till möten, diskussioner och presentationer. Var också så roligt att se Romina Pourmokhtari om än det blev snabbt denna gång! Glad över att ha deltagit i The Alliance of Her och därigenom träffat härliga, drivna, liberala kvinnor runtom i Europa.
Under sessionen var även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg gästtalare. Han avslutade sitt anförande med att säga att fred alltid är möjlig. Det vill jag tro.
Veckan inleddes i Oslo tillsammans med Anna-Maja Henriksson , som är minister för nordiskt samarbete. Nordiska rådets 75. session med temat Ett tryggt, grönt och ungt Norden hölls och det var mycket givande att vara med och lyssna till möten, diskussioner och presentationer. Var också så roligt att se Romina Pourmokhtari om än det blev snabbt denna gång! Glad över att ha deltagit i The Alliance of Her och därigenom träffat härliga, drivna, liberala kvinnor runtom i Europa.
Under sessionen var även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg gästtalare. Han avslutade sitt anförande med att säga att fred alltid är möjlig. Det vill jag tro.
Psykiskt våld i nära relationer måste kriminaliseras tydligt i lagstiftningen!
Rättssystemet i Finland har svårt att identifiera psykisk misshandel som sker i nära relationer. Ändå handlar det om ett allvarligt, ofta långvarigt beteende som syftar till att ta kontrollen och makten över en annan människa
I våras publicerades en utredning som rekommenderar att tvingande kontroll ska kriminaliseras i lagstiftningen.
Jag ser ett klart behov av att tydligare kriminalisera psykiskt våld i lagstiftningen. För närvarande utgår lagstiftningen från enskilda händelser, vilket leder till att långvarigt psykiskt våld i en nära relation inte fångas upp som det ska i vårt rättssamhälle.
Det är oerhört viktigt att myndigheterna åläggs att reagera tidigare på hot och kontroll i nära relationer. Dels kan vi förhindra dödsfall och dels behöver lagstiftningen och samhället signalera att psykiskt våld är ett brott
Svenska Kvinnoförbundet
Rättssystemet i Finland har svårt att identifiera psykisk misshandel som sker i nära relationer. Ändå handlar det om ett allvarligt, ofta långvarigt beteende som syftar till att ta kontrollen och makten över en annan människa
I våras publicerades en utredning som rekommenderar att tvingande kontroll ska kriminaliseras i lagstiftningen.
Jag ser ett klart behov av att tydligare kriminalisera psykiskt våld i lagstiftningen. För närvarande utgår lagstiftningen från enskilda händelser, vilket leder till att långvarigt psykiskt våld i en nära relation inte fångas upp som det ska i vårt rättssamhälle.
Det är oerhört viktigt att myndigheterna åläggs att reagera tidigare på hot och kontroll i nära relationer. Dels kan vi förhindra dödsfall och dels behöver lagstiftningen och samhället signalera att psykiskt våld är ett brott
Svenska Kvinnoförbundet